Muntlig förhandling

I huvudsak är rättegången i nämnden skriftlig. Nämnden ska ordna muntlig förhandling, om nämnden anser det vara behövligt eller en enskild part framställer ett yrkande om det. Vid muntlig förhandling tillämpas stadgandena i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Vid den muntliga förhandlingen kan parter, myndigheter, vittnen och sakkunniga höras samt annan utredning tas emot. En muntlig förhandling är närmast ett komplementerande utredningsförfarande till de skriftliga handlingarna och den kan avgränsas till exempel så att den endast gäller en del av ärendet, för utredande av parternas uppfattning eller för att höra vittnen.

Nämnden får trots parts yrkande avstå från att ordna muntlig förhandling om

  • nämnden redan har fått tillräcklig utredning om de fakta som är av betydelse för att den ska kunna avgöra ärendet, utan att det enligt besvärsnämndens bedömning kvarstår något rimligt tvivel om fakta
  • det är möjligt att klarlägga fakta i ärendet på något annat sätt
  • muntlig förhandling redan har ordnats i samma ärende, eller
  • det annars med beaktande av ärendets art och betydelse för parterna samt kraven på en rättvis rättegång är uppenbart onödigt att muntlig förhandling ordnas.

Artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna tryggar i princip rätten för parter till muntlig förhandling, om en sådan inte är onödig av särskilda skäl. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har i sina domar tagit ställning till de grunder på vilka det är möjligt att avvika från att hålla muntlig förhandling. I flera av sina domar som gällt förmåner inom området för social trygghet har den ansett att den nationella domstolen inte har behövt hålla muntlig förhandling trots att en part begärt sådan, eftersom ärendet har kunnat avgöras utgående från skriftliga sakkunnigutlåtanden och annat skriftligt material. Dessa avgöranden har gällt sådana förmåner inom området för social trygghet beträffande vilka bevisningen har bestått av skriftliga läkarutlåtanden som getts in till domstolen.

Webblänk till Finlex och ECHR beslut:

https://www.finlex.fi/fi/oikeus/eurooppa/feit/2006/20062836 (på finska)

I försäkringsdomstolens rättspraxis har det ansetts vara uppenbart onödigt att hålla muntlig förhandling för att till exempel höra behandlande läkare som vittnen i fråga om sjukdomar, om det bland handlingarna redan ingår skriftlig medicinsk utredning som är ändamålsenlig och tillräckligt omfattande för att ärendet ska kunna avgöras, däribland ett utlåtande av behandlande läkaren. Likaså har det i försäkringsdomstolens rättspraxis ansetts vara uppenbart onödigt att höra vittnen angående sådana frågor där inga motstridigheter förekommer och väsentlig ny information inte medförs med avseende på bedömningen av det överklagade ärendet. Eftersom den som söker ändring kan lägga fram sina synpunkter i skriftlig form anses det i allmänhet vara onödigt att verkställa muntlig förhandling bara för att höra ändringssökanden själv.

Händläggningsfaser

Ändringssökande ska till nämnden framställa sitt yrkande om muntlig förhandling skriftligt och helst redan i besvärsskriften. Den som framställer ett yrkande om muntlig förhandling ska uppge varför muntlig förhandling behöver ordnas och vilken utredning han eller hon avser lägga fram vid den. Vid behov sänder nämnden ett brev för att klargöra begäran.

Nämnden beslutar om ett yrkande om muntlig förhandling i samband med huvudsaken eller genom ett handläggningsbeslut. Om nämnden inte på yrkande av en part ordnar muntlig förhandling, ska parterna underrättas om detta. Parterna ska samtidigt ges tillfälle att skriftligt lämna tilläggsutredning. Underrättelse behöver inte lämnas, om besvären avvisas eller omedelbart avslås eller om en underrättelse av någon annan motsvarande anledning är uppenbart onödig.

Alla de personer vars närvaro enligt besvärsnämnden är påkallad vid den muntliga förhandlingen kallas skriftligen till förhandlingen. I kallelsen uppges också vilka påföljder som orsakas av eventuell frånvaro. En part eller partens lagliga företrädare kallas att infinna sig vid den muntliga förhandlingen vid påföljd att om de uteblir utgör detta inte hinder för ärendets behandling och avgörande. Den som uppgjort besvären kan kallas att personligen infinna sig vid den muntliga förhandlingen, om det behövs före utredningen av ärendet. Kallelsen för förenas med vite.

Förfarandet vid muntlig förhandling

Den muntliga förhandlingen hålls vanligtvis i nämndens lokaliteter. Vid den muntliga förhandlingen är besvärsnämndens alla medlemmar som deltar i avgörandet närvarande. Parterna och deras eventuella biträden får vara närvarande under hela förhandlingen med undantag för nämndens överläggning.

Den muntliga förhandlingen tas upp på band och över förhandlingen upprättas ett protokoll. Nämnden forsätter behandlingen efter den muntliga förhandlingen och meddelar avgörandet senare.

Muntlig förhandling ordnas om det bedöms att i den sannolikt framkommer för ärendets avgörande betydande ny utredning. Oftast har det ansetts att det i medicinska frågor inte är nödvändigt eller ändmålsenligt att ordna muntlig förhandling eftersom det företedda dokumentmaterialet oftast innehåller tillräckligt grundlig och noggrann medicinsk utredning vad gäller den omtvistade frågan. I nämnden förrättas inte läkargranskningar.